Ljumma majkvällar sitter näktergalarna tätt och deras starka sång hörs kilometervis runt Moraån. Tusentals blommande häggar kantar den slingrande åravinen och fyller kvällen med sin bedövande doft. Vid åns mynning i Pilkrogsviken hörs på avstånd rödbenans enträgna lockläte.
Moraån ligger nedskuren i åkerlandskapet söder om Järna. De öppna och fornlämningsrika markerna i östra delen av ravinen är idealiska för strövtåg.
Från de täta slånsnåren i de öppna markerna övervakar törnskatan sitt revir. Här trivs också de exotiskt färgade rosenfinkarna och steglitsen. I alskogens täta lövsnår imiterar härmsångaren mästerligt sina sångargrannar. Här reder också den näpna stjärtmesen sitt bollformade bo av lavar och spindelväv.
Vintertid är ån ett omtyckt tillhåll för vår faunas mesta vinterbadare – strömstaren. Den ses oftast i anslutning till landsvägen i väster.
Ravinen är också jaktmark för fladdermöss. Har du tur kan du få syn på den sällsynta långörade fladdermusens karakteristiska siluett. Den botaniskt intresserade bör ta sig ner i ravinens dunkel. En stig utgår från Eneskolan. Invid det strömmande vattnet hittar du typiska bäckravinarter som bäckbräsma och strutbräken. Under sensommaren blommar springkorn. Här hittar du också borsttistelns vackert rödlila blommor.
Ene backar kallas några tallbevuxna åskullar med ett järnåldersgravfält. I sydsluttningen växer ett bestånd av den sällsynta fältsippan. I det sydvända skogsbrynet finns rester av en intressant torrängsflora. Här kan du hitta enstaka småfingerört, fältmalört, trift, kantig fetknopp, svinrot och lundtrav. Strax öster om Eneskolan växer hjärtstilla och lungrot. Båda är gamla medicinalväxter.
Ett bestånd av den i länet sällsynta smörbollen växer i Mora park. Detta är en förvildad park med rik växtlig-het, som restaureras av ideella krafter.
Pilkrogsviken har fått sitt namn av att det här en gång låg en krog, som var en i raden av skjutshåll utmed den gamla riksvägen. Idag är det mest fåglar som rastar här. Under vår och höst söker gäss, änder och vadare föda på de välbetade strandängarna. Från en lärkträdsdunge i söder har du fin utsikt och kan med kikarens hjälp studera det rika fågellivet kring den grunda havsviken. I dungen häckar skogsduva och steglits.
I norr ligger Farstanäs naturreservat, som är ett friluftsområde. Från Håknäsberget är utsikten storslagen. Här finns flera bronsåldersrösen och runt kullen vackra och fågelrika lövskogsbryn som om vårarna blommar i vitt med slån och sötkörsbär. Strax norr om Farstanäs ligger Branddalssund med ett nyrestaurerat (1999) och uppskyltat fornområde med borg, husgrunder och gravar. Här finns också ett bad.
Ytterligare 5 km norrut, vid Öbackens naturreservat, öster om Bränninge gård, finns vackra och artrika hagmarker. I Bränningeåns dalgång kan man höra stjärtmes och härmsångare och ibland skymtar kungsfiskaren. Bävern rör sig i området och dalgången längs ån är också utmärkt att besöka för den som vill studera fladdermöss.
Granskad och uppdaterad Bjarne Tutturen, Naturskyddsföreningen i Södertälje 2000
